Torr luft på jobbet och hur du skapar rätt luftfuktighet på jobbet

I dagens kontors-, industri- och tillverkningsmiljöer är medarbetares fokus, kreativitet, säkerhet och energi avgörande för verksamhetens framgång. När personal upplever svårigheter att koncentrera sig, torra ögon och luftvägar, minskad trivsel eller till och med nedsatt maskinprecision, kan en ofta förbisedda faktor ligga bakom problemet: för torr inomhusluft.

Denna information ger en djupgående och vetenskapligt underbyggd förklaring till varför låg luftfuktighet påverkar både välmående, säkerhet och produktivitet, och hur rätt luftfuktighet kan vara en enkel men effektiv del av lösningen för att återställa fokus, engagemang och kvalitet i arbetet.

Vi riktar oss till dig som ansvarar för arbetsmiljö, fastighetsförvaltning, HR eller drift i kontors-, industri- eller tillverkningsmiljöer och som vill ha konkreta fakta, tydliga samband och praktiska råd för att skapa en mer hälsosam och effektiv arbetsplats.

Varför blir luften för torr?

Flera faktorer bidrar till att kontors och arbetsmiljöer får för låg luftfuktighet:

Uppvärmd inomhusluft blir mycket “torr” när kall utomhusluft värms upp. Den relativa fuktigheten sjunker.

Effektiv ventilation, tät byggnadskonstruktion och energieffektiva fönster kan minska luftutbyte och öka luftkonditionens påverkan på luftfuktigheten.

Stor andel glasfasader, öppna ytor och högt tak kan påverka mikroklimatet så att luftfuktigheten sjunker. Enligt en marknadsrapport uppgav mer än en tredjedel av kontorsarbetare att de “kontinuerligt eller ofta” stördes av för torr luft. (condairgroup.com)

Luftkonditionering och värmesystem som inte reglerar luftfuktigheten specifikt, utan bara temperatur, kan leda till underskott på fukt.

Hög användning av digitala skärmar och elektronisk utrustning kan bidra till att luftfuktigheten sjunker lokalt genom värmeeffekter och uttorkningseffekter.

Sammanfattningsvis: för torr luft är ofta en kombination av byggnadsteknik, ventilation, termisk reglering och klimatsituation. Inte bara en fråga om att “luften känns torr”.

Olika vägar hur torr luft påverkar medarbetarnas fokus och produktivitet

Här följer en genomgång av de olika mekanismerna som visar hur för låg luftfuktighet påverkar både kropp och hjärna och därmed medarbetares förmåga att fokusera och vara produktiva.

Fysiska symtom och obehag – betydelse för personalens fokus

När luften är för torr uppstår en rad fysiska reaktioner som kan påverka välbefinnandet direkt:

- Torrhet i slemhinnor i näsa, hals och övre luftvägar. En tysk litteraturöversikt visar att under förhållanden med låg relativ luftfuktighet blir mucosa och ögon­slemhinnor torrare och mer irriterade.

- Ögonirritation, torrhetskänsla, klåda eller sveda, vilket distraherar och ger obehag.               

- Röstproblem, särskilt för personer som arbetar med mycket tal (telefon,
kundservice). I en studie rapporterades att kontorsutrymmen utan luftbefuktning hade personalen högre andel röstproblem än med luftbefuktning: exempelvis 29 % ofta röstproblem utan befuktning vs 18 % med befuktning.

- Allmän känsla av obehag och lägre trivsel – en stor studie visade signifikant korrelation mellan upplevd torr luft och lägre nöjdhet med kontorsmiljön.

Dessa fysiska obehag påverkar direkt medarbetarens förmåga att koncentrera
sig. När kroppen signalerar obehag, t.ex. att man vill hosta, harkla sig, rensa halsen eller blinka med ögonen, så avbryts fokus. Varje sådan mikroavvikelse “jag är torr i halsen”, “mina ögon svider” kräver en mental
resurs att hantera, vilket stör arbetsflödet.

Kognitiv påverkan på fokus, koncentration och prestation

Utöver de direkta fysiska symptomen finns också forsknings­underlag som kopplar rumsklimat till kognitiv prestation. Några viktiga fynd:

En översikt publicerad i Building and Environment visar att höjning av inomhusfuktigheten kan förbättra upplevd luftkvalitet och eventuellt arbets­prestation i kontorsmiljö.

En färsk studie från 2023 visar att inomhusluftens kvalitet, temperatur och fuktighet har signifikant samband med medarbetares hälsa och prestation. Slutsatsen är att produktivitet påverkas om dessa klimatparametrar inte är optimala.

En mer praktiskt inriktad artikel lyfter att "komfort och koncentration och obekväma fuktighetsnivåer kan avleda medarbetares uppmärksamhet och hindra deras förmåga att fokusera”. Författarna framhåller att optimal fuktighet (typiskt 40‑60 %) är viktig för att skapa en bekväm arbetsmiljö och därmed främja produktivitet och beslutskraft.

Således: torr luft ger inte bara fysisk irritation, den påverkar våra mentala resurser och därmed prestationen.

Hälsa, sjukfrånvaro och indirekta effekter

Det finns även indirekta effekter som påverkar företagets resultat via luftfuktighet. Torr luft bidrar till att luftvägar och slemhinnor blir mer känsliga för infektioner. En artikel pekar på att låga fuktighetsnivåer förlänger virus livslängd i luften och därmed ökar risk för spridning av luftburna virus i kontorsmiljö.

Om medarbetare är fysiskt mer utsatta för virus och infektioner blir sjukfrånvaron högre, vilket i sin tur påverkar fokus, kontinuitet och arbetsflöde. Artikel påpekar att låg luftfuktighet är en faktor som kan öka influensaspridning och därmed öka antalet sjukdagar.

Sämre trivsel och ökad irritationskänslighet hos personalen leder till sämre arbetsklimat. Det i sin tur påverkar både retention och engagemang.

Sammanfattningsvis: för låg luftfuktighet påverkar både direkt (fysisk och kognitiv
påverkan) och indirekt (hälsa, trivsel, frånvaro), vilket gör det till en arbetsmiljöfråga med konkret affärs­relevans.

Var ligger “rätt” luftfuktighet och varför
är det relevant för fokus & produktivitet? 

Rekommenderade nivåer

Flera studier och branschrekommendationer visar att ett intervall för relativ luftfuktighet kring 40 % till 60 % är optimalt för kontors‑ och arbetsmiljöer. Enligt forskningen från Fraunhofer IAO konstaterades att med luftfuktighet under 40 % blev användarna mer missnöjda med arbetsmiljön och att luftfuktighet på minst 40 % ansågs som ”miniminivå för yrkesgrupper med mycket tal” (t.ex. kundservice).

Sambandet mellan
luftfuktighet och produktivitet

Varför är just detta intervall viktigt för produktivitet och fokus? Några mekanismer:

När luftfuktigheten är för låg blir slemhinnor och ögon irriterade, som kräver uppmärksamhet och bryter fokus.

Komforten påverkas. Kroppen använder energi för att hantera klimatet, vilket lämnar mindre kapacitet för kognitivt arbete.

Luftfuktigheten påverkar luftkvalitet och därmed eventuell uppluckring av koncentration. Fuktigare luft (inom rimliga gränser) upplevs som mer behaglig och mindre störande.

Vid mycket låg fuktighet riskeras också nedsatt immunförsvar och ökad sjukfrånvaro, vilket indirekt påverkar kontinuiteten och därmed medarbetares fokus.

Vad händer vid för hög
luftfuktighet?

Det är viktigt att poängtera att överdriven luftfuktighet också är problematisk: vid nivåer över ca 60–70 % kan fuktproblem, mögel och dålig luftkvalitet uppstå. Så målet är inte “så fuktigt som möjligt” utan optimalt balanserat.

Affärs­nytta och varför
detta är mer än bara komfort

Att säkerställa rätt luftfuktighet är inte bara ett trivselfråga, det har även en tydlig affärs­dimension:

Högre produktivitet: När medarbetare har bättre fokus, mindre distraktion och färre fysiska obehag, arbetar de mer effektivt.

Minskad sjukfrånvaro: Genom att förbättra arbets­miljön minskar risken för luftvägsproblem och infektioner. Det sparar kostnader för frånvaro och rekrytering.

Förbättrad retention och trivsel: Med bättre klimat stärks medarbetarengagemang och arbetsmiljö­profilen, vilket underlättar att behålla kompetent personal.

Framtidssäkring av kontorsmiljön: I en tid när bygg­normer, energikrav och hybridarbete ökar, blir fokus på inomhusklimat en konkurrens­fördel för attraktiva arbetsplatser.

Visar att verksamheten tar arbetsmiljö på allvar: I HR‑ och "employer branding" sammanhang blir inomhusklimatet en del av “employee value proposition”.

Beroende på hur torr luften är kan du göra följande:

Mätning och uppföljning

För att kunna påverka luftfuktigheten krävs att man mäter luftens fuktighet regelbundet.

Installera hygrometrar eller inomhussensorer som kontinuerligt visar relativ luftfuktighet (RH).

Logga nivåerna över tid, särskilt under vinter‑ och sommarperiod då luft-fuktigheten ofta avviker mycket.

Koppla gärna mätdata till ventilation och värmesystem så att ni har underlag
för åtgärder.

Justering och kontroll

Beroende på situation kan olika åtgärder vara aktuella:

Luftfuktare: I miljöer där luften blir för torr (t.ex. ökad uppvärmning vintertid) kan befuktningsteknik installeras. Forskning visar att befuktning i kontorsmiljöer kan minska symptom och öka upplevd komfort.

Ventilation och luftomsättning: Säkerställ att ventilationen fungerar korrekt, att tilluften inte är för torr och att luftutbytet räcker.

Temperaturkontroll: Eftersom relativ luftfuktighet är beroende av temperatur,(ju varmare luft, desto mer fukt) gäller det att temperaturen ligger på lämplig nivå (ca 19–22 °C) för att RH ska hamna i rätt intervall.

Byggnadstekniska åtgärder: Se över isolering, fönster, fasader och lufttäthet. Tätare konstruktioner kräver ofta medveten ventilations‑ och befuktningsteknik.

Underhåll och driftoptimering: Luftfuktare och ventilationssystem kräver underhåll för fungerande och hygienisk drift.

Checklista och ansvar

För att systematiskt arbeta med rätt luftfuktighet i arbetsmiljön kan
följande checklista vara användbar:

• Har ni kontinuerlig mätning av RH?
• Har ni satt målintervall (t.ex. 40‑60 %) och dokumenterade rutinvärden?
• Finns plan för drift och underhåll av befuktning/ventilation?
• Har ni ansvarsfördelning: vem följer upp luftfuktigheten, vem reagerar om
  värden avviker?
• Har ni utbildat personal och verksamhets­ledning om varför luftfuktighet
  påverkar produktivitet och välmående?
• Har ni budget och plan för tekniska åtgärder vid behov?

Referenser

1.     S. Rief
et al., Air humidity in the office workplace (Fraunhofer IAO).

2.     P. Wolkoff,
“Indoor air humidity, air quality, and health – An overview”, Building and
Environment 2018.

3.     K. Bux
& N. von Hahn, “‘Dry air’ – Literature study on the effects on health”,
Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin 2020.

4.     A. Adeniyi
Onabanjo et al., “Effects of indoor air quality, humidity and temperature on
employees health and performance”, 2023.

5.     X. Li
et al., “Perception of Dry Air: Links to the Indoor Environment and Health”, Atmosphere
(2025).

6.     Airthings
for Business, “Humidity: the surprising factor that can impact employee
wellbeing”, 2022.

7.     “Health
benefits humidity in office and performance factor”, Condair Group (sales
guide).