HEPA-filter, kolfilter och andra filter – vilket filter behöver du?

HEPA-filter, kolfilter, förfilter, när du jämför luftrenare möts du snabbt av olika filtertyper och filterklasser. Men ett filter som är mycket bra på en typ av förorening kan vara mindre bra mot en annan.

Det viktigaste är därför inte att välja luftrenaren med flest filtersteg eller den högsta filtersiffran. Börja i stället med frågan: Vad är det du vill få bort ur luften?

Är problemet pollen, damm, PM2,5 (luftburna partiklar mindre än ,5mikrometer) eller andra partiklar behövs framför allt effektiv partikelfiltrering. Är problemet lukt, gaser eller vissa VOC krävs ett filtermedium som kan adsorbera gasformiga föroreningar, vanligtvis aktivt kol. I många miljöer behövs båda.

Kort svar: rätt luftrenare kombinerar ett filter som passar föroreningen med ett tillräckligt luftflöde för att faktiskt behandla luften i rummet.

Läs mer om Luftrenare för hemmet

Se våra Professionella industriluftrenare

Vad är skillnaden mellan HEPA-filter och kolfilter?

Skillnaden är grundläggande:

HEPA-filter används för partiklar.

Aktivt kol används för gaser, vissa VOC och luktande ämnen.

Det betyder exempelvis att ett HEPA-filter kan vara mycket effektivt mot pollen, fint damm och andra luftburna partiklar såsom virus och bakterier, men inte automatiskt tar bort gasformiga ämnen eller luktmolekyler. Ett kolfilter kan å andra sidan adsorbera vissa gaser men är inte en ersättning för ett effektivt partikelfilter.

US EPA rekommenderar därför partikelfilter för partiklar och aktivt kol eller annat särskilt gasfilter när gasformiga föroreningar ska reduceras. För att behandla båda behövs normalt en kombination.

Det är en viktig skillnad när du jämför luftrenare. Att en maskin har ett HEPA-filter betyder inte att den automatiskt löser problem med lukt eller VOC. Och att en luftrenare innehåller ett lager aktivt kol säger inte hur mycket gaser den faktiskt kan hantera.

Många av våra luftrenare har både HEPA och kolfilter

Vad gör ett förfilter eller grovfilter?

Förfiltret är ofta det första filtersteget som luften möter.

Dess uppgift är främst att fånga större föroreningar som hår, textilfibrer, större dammpartiklar och annat material som annars snabbt skulle belasta de finare filtren.

Ett bra förfilter kan därför göra två saker samtidigt:

minska belastningen på efterföljande filter
förlänga tiden innan HEPA-filter behöver bytas

I bostäder kan det exempelvis samla upp hår och grövre damm. I lager, verkstad eller industri kan belastningen av grova partiklar vara betydligt större, vilket gör förfiltreringen ännu viktigare.

Vissa förfilter kan rengöras eller tvättas, andra dammsugas och ännu en del som ska bytas. Följ alltid instruktionen för den aktuella luftrenaren. Ett igensatt förfilter kan begränsa luftflödet och därmed minska hur mycket luft hela luftrenaren hinner behandla.

Astma- och Allergiförbundet lyfter också fram förfiltret som ett sätt att avlasta det finare filtret, men betonar att ett rengöringsbart förfilter måste skötas regelbundet för att inte i stället begränsa kapaciteten.

Vad fångar ett HEPA-filter?

HEPA står för High Efficiency Particulate Air och är en typ av högeffektivt partikelfilter.

HEPA-filter används för att fånga mycket små luftburna partiklar och är därför relevanta vid problem med exempelvis:

pollen och andra luftburna allergen
fint damm
PM2,5
rökpartiklar
andra fina aerosoler och partiklar
Virus och bakterier

HEPA fungerar inte som ett enkelt nät där partiklar större än ett visst hål fastnar. Olika fysikaliska mekanismer gör att även mycket små partiklar kan fångas när luften passerar genom filtermediet.

I Europa förekommer bland annat klasserna H13 och H14 enligt EN 1822. Klassificeringen utgår från filtrets prestanda vid den partikelstorlek som är svårast för filtret att fånga, den så kallade MPPS – Most Penetrating Particle Size. Den internationella standarden ISO 29463 beskriver motsvarande klassificering och provning av högeffektiva partikelfilter.

Du kan också stöta på uppgiften att HEPA-filter ska avskilja minst 99,97 procent av partiklar kring 0,3 mikrometer. Det är den definition som ofta används i amerikansk vägledning. NIOSH påpekar samtidigt att partiklar både större och mindre än den mest penetrerande storleken kan avskiljas ännu effektivare.

De olika procentsiffrorna som förekommer i produktinformation behöver alltså inte betyda att någon uppgift är fel. De kan bero på vilken standard och provningsmetod som används.

Är HEPA alltid det bästa filtret?

Inte automatiskt.

Det här är ett av de vanligaste missförstånden när luftrenare jämförs.

Ett mycket effektivt filter är bara en del av luftrenarens totala prestanda. Luften måste också passera genom filtret i tillräcklig mängd.

Tänk dig två maskiner:

Den första har ett extremt effektivt filter men ett lågt luftflöde.

Den andra har ett mindre effektivt partikelfilter och kan samtidigt behandla betydligt mer luft.

I ett större rum kan den andra luftrenaren därför minska partikelkoncentrationen snabbare, trots att filterklassen på papperet inte ser lika imponerande ut.

EPA rekommenderar därför att man vid partikelrening även tittar på CADR, Clean Air Delivery Rate. Ju högre CADR, desto större mängd renad luft kan luftrenaren leverera.

Det är därför Branova skiljer mellan:

filtereffektivitet – hur stor andel av partiklarna filtret avskiljer när luften passerar genom det

och

luftrenarens reningskapacitet – hur mycket av rummets luft som faktiskt hinner behandlas.

Vad gör aktivt kol i en luftrenare?

Aktivt kol används framför allt för gasformiga föroreningar.

Kolet har en mycket stor intern yta med porer där vissa gas- och luktmolekyler kan bindas genom adsorption. Adsorption betyder att molekyler binds till materialets yta, inte att de mekaniskt filtreras bort på samma sätt som partiklar i ett HEPA-filter.

Aktivt kol kan vara relevant vid exempelvis vissa:

VOC, flyktiga organiska ämnen
lukter
ångor
gasformiga föroreningar
Bilavgaser
Vissa kemikalier inom industrin
Men aktivt kol fungerar inte lika bra mot alla gaser.

Varför spelar mängden aktivt kol så stor roll?

Två luftrenare kan båda marknadsföras med ”aktivt kolfilter” och ändå ha helt olika förutsättningar att hantera gaser och lukt.

Skillnaden kan ligga i mängden aktivt kol.

Ett tunt lager kolmaterial innehåller helt enkelt mindre adsorberande material än ett djupare filter med en betydande mängd aktivt kol. Mer filtermedia kan dessutom ge längre kontakttid mellan den förorenade luften och adsorbenten.

EPA skriver uttryckligen att aktivt kol kan vara effektivt mot gaser förutsatt att en stor mängd material används och pekar på att tjockare filter kan vara bättre lämpade för uppgiften.

Mängden media och tiden luften befinner sig i adsorbentbädden påverkar gasfiltreringen.

Det gör mängden filtermedia till en relevant fråga när lukt eller gaser är ett viktigt skäl till investeringen.

Ett litet kombinationsfilter med ett tunt kolskikt kan vara fullt tillräckligt för enklare luktproblem, men bör inte automatiskt jämställas med en professionell lösning med stora mängder adsorbent.

Varför spelar filteryta och luftmotstånd roll?

När luft ska pressas genom ett filter uppstår ett motstånd, ofta kallat tryckfall.

Generellt kräver tätare och effektivare filter mer av fläkten. NIOSH beskriver också det högre tryckfallet som en av kostnaderna med mycket högeffektiv HEPA-filtrering.

Här blir filterytan viktig.

Genom att vecka filtermediet kan en stor filteryta rymmas i ett relativt kompakt filter. Med en väl dimensionerad filteryta kan luften fördelas över mer media, vilket hjälper konstruktören att kombinera hög avskiljning med ett användbart luftflöde.

Stor filteryta kan dessutom ge större kapacitet att samla partiklar innan filtret blir kraftigt belastat.

Det betyder inte att störst filter alltid är bäst. Filtermaterial, veckning, konstruktion, tätning och fläktens kapacitet spelar också roll.

Men det visar varför man inte bör bedöma en luftrenare genom att bara läsa ”HEPA H13” i specifikationen.

Luftrenaren måste fungera som ett system.

Vad händer när filtret blir smutsigt?

Partikelfilter samlar successivt på sig det material som avskiljs ur luften.

Ju dammigare miljön är, desto snabbare går det.

När partiklar ansamlas i filtret förändras tryckfallet genom filtermediet. ISO 16890 innehåller särskilda provningsmetoder för hur luftmotståndet hos ventilationsfilter förändras när de belastas med testdamm, vilket illustrerar varför filterbelastning är en viktig del av ett filters användning över tid.

I en luftrenare kan ett för högt motstånd innebära att luftflödet minskar om fläkten inte kompenserar för förändringen.

Kolfilter åldras på ett annat sätt.

De kan bli mättade när adsorptionsplatserna i materialet successivt fylls. Ett kolfilter behöver därför inte se särskilt smutsigt ut för att ha förlorat en stor del av sin kapacitet mot gaser.

Adsorberade ämnen kan under vissa förhållanden konkurrera om ytan och att vissa ämnen kan frigöras igen. Filter för gaser bör därför inte användas obegränsat bara för att de fortfarande ser rena ut.

När ska filter i en luftrenare bytas?

Det finns ingen bytesintervall som gäller för alla luftrenare.

Ett filter i ett rent sovrum och samma filter i en dammig verkstad kan få helt olika livslängd.

Utgå därför i första hand från tillverkarens rekommenderade intervall och komplettera med hur luftrenaren faktiskt används.

Filter kan behöva bytas tidigare vid exempelvis hög partikelbelastning, tydligt minskat luftflöde, filterindikering eller när kolfiltret inte längre reducerar det luktproblem det är avsett för.

EPA rekommenderar regelbundet filterbyte och konstaterar att ett smutsigt och överbelastat filter inte fungerar som avsett.

I professionella och industriella miljöer kan planerade kontroller vara bättre än att vänta på ett fast kalenderdatum. Ett filter som arbetar i en miljö med mycket damm kan behöva betydligt tätare tillsyn än samma filter i ett kontor.

Rengör inte ett HEPA-filter genom tvätt eller kraftig dammsugning om inte tillverkaren uttryckligen anger att filtret är konstruerat för det. Filtermediet eller tätningen kan annars skadas.

Vilken filterkombination behöver du?

Vilket filter du ska välja beror på vad som finns i luften.

Problem	Filterlösning att titta efter	Viktigt att tänka på
Pollen och luftburna allergen	Effektivt partikelfilter, ofta HEPA	Luftflödet måste vara tillräckligt för rummet
Damm och PM2,5, virus, bakterier	Fin partikelfiltrering/HEPA	Förfilter kan förlänga huvudfiltrets livslängd
Djurhår och djurallergen	Förfilter + effektivt partikelfilter	Hår och allergen är inte samma sak – de mindre luftburna partiklarna kräver finare filtrering
Rök	Effektivt partikelfilter + aktivt kol när gaser/lukt också är ett problem	Rök består av både partiklar och gasformiga ämnen
Matos och lukt	Aktivt kol, gärna tillsammans med partikelfilter	Köksventilation och källkontroll är fortfarande viktigast
VOC och lösningsmedelsångor	Gasfilter/adsorbent anpassad till aktuellt ämne	Ett tunt generellt kolfilter är inte automatiskt tillräckligt
Lager och dammiga arbetsplatser	Förfilter + effektivt partikelfilter	Hög dammbelastning kan kräva stor filteryta och tätare service
Träbearbetning	Källutsug först, därefter luftrenare för kvarvarande luftburna partiklar	Fristående luftrenare ersätter inte nödvändigt punktutsug
Svetsning och metallbearbetning	Punktutsug/processventilation först, kompletterande partikelfiltrering vid behov	Svetsrök kan innehålla både mycket fina partiklar och gasformiga föroreningar

I industriella miljöer bör luftrenaren alltså inte automatiskt vara den första åtgärden. Om damm, rök eller andra föroreningar kan fångas där de uppstår är punktutsug, inkapsling eller processventilation ofta viktigare.

Recirkulerande luftrening kan därefter minska den del av föroreningen som ändå sprids i lokalen.

Samma princip gäller hemma. En luftrenare kan komplettera ventilation och källkontroll men ersätter inte behovet av att exempelvis ventilera bort fukt, koldioxid eller föroreningar vid källan. EPA beskriver filtrering som ett komplement till att minska föroreningskällorna och ventilera med ren uteluft.

Vilket filter är bäst i en luftrenare?

Det finns inget filter som är bäst för alla problem.

För partiklar som pollen, damm och PM2,5 är ett effektivt partikelfilter centralt.

För lukt, vissa VOC och andra gasformiga föroreningar krävs aktivt kol eller ett annat adsorbentmaterial som är lämpligt för ämnet.

När båda typerna av föroreningar finns behövs normalt båda typerna av filtrering.

Men stanna inte vid filtertypen.

När du jämför luftrenare bör du också fråga:

Hur mycket luft kan maskinen faktiskt rena?

Hur stor är filterytan?

Hur mycket aktivt kol eller annat adsorbentmaterial finns?

Vad kostar filtren att byta?

Hur ofta behöver de normalt bytas i den miljö där maskinen ska användas?

Kan luftrenaren ge tillräcklig kapacitet även på en ljudnivå som gör att den faktiskt kommer att användas?

Astma- och Allergiförbundet lyfter på motsvarande sätt fram både typ och storlek på filter, CADR, ljudnivå och kostnaden för filterbyte när en luftrenare ska väljas.

Ett bättre sätt att välja luftrenare

Det mest effektiva filtervalet börjar därför inte med frågan:

”Vilken luftrenare har bäst filter?”

Fråga i stället:

”Vad finns i luften som jag behöver minska?”

När föroreningen är identifierad går det att välja rätt typ av filtrering. Därefter behöver filter, luftflöde och luftrenarens kapacitet fungera tillsammans.

Det är också där skillnaden mellan två till synes likvärdiga luftrenare ofta blir tydlig.

En genomtänkt luftrenare behöver inte ha flest filtersteg. Den behöver ha rätt filtermedia i tillräcklig mängd, tillräcklig filteryta och tillräckligt luftflöde för den miljö där den ska användas.

Vet du vilket problem du vill lösa men är osäker på filtertyp eller kapacitet? Beskriv lokalen, ungefärlig storlek och vilka föroreningar du vill minska så hjälper Branova dig att bedöma vilken typ av luftrenare och filterlösning som är relevant.

Kontakta Branova för rådgivning

Läs mer om Luftrenare för företag och industri